Knappast någon har kunnat undgå de senaste årens stora fettkrig mellan företrädare för lågkolhydratkost och skolmedicinarnas budskap om nyttan av en lågfettsdiet.
Efter två och ett halvt års arbete presenterar på måndagen Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, en stor forskningsgenomgång där man försökt finna svar på frågan om hur olika kostråd kan hjälpa personer med fetma att gå ner i vikt.
Ett brett urval av landets ledande experter har analyserat tusentals studier varav en stor del tillkommit de senaste tio åren. Det kontroversiella resultatet är på mer än ett sätt en prestigeseger för den ifrågasatta lågkolhydratkosten
• Lågkolhydratkost, även den strikta, ger större viktnedgång på sex månader för personer med fetma, jämfört med lågfettskost.
• Detta sker utan att forskare har pekat på några negativa effekter på blodfetter så länge vikten fortsatt är lägre.
• Det saknas över huvud taget belägg för att lågkolhydratkost skulle medföra ökad risk för hjärtsjukdomar.
• Det saknas även belägg för att lågkolhydratkost med mycket mättat fett skulle medföra ökad risk för hjärtsjukdomar. Eftersom forskningsunderlaget är begränsat i detta avseende kan det, enligt SBU, ändå finnas skäl till viss försiktighet med allt för mycket mättat fett.
– Det viktigaste resultatet tycker jag är att vi inte hittat några belägg för ökade hälsorisker som en följd av lågkolhydratkost, säger Jonas Lindblom som är projektledare på SBU.
Han påpekar att detta varit en ofta återkommande farhåga. Så sent som i somras gick flera professorer ut och varnade för att en försämrad hjärthälsa bland yngre kvinnor skulle kunna bero på LCHF-kost. Andra forskare bemötte detta med att snarare hänga ihop med ändrade rökvanor i denna grupp.
– Vi har inte hittat något stöd i forskningen för att lågkolhydratkost skulle leda till sämre hjärthälsa eller ökad dödlighet, säger Jonas Lindblom.
SBU brukar inte ge några egna kostrekommendationer.
– Men en rimlig tolkning av vår rapport bör vara att sjukvården i fortsättningen erbjuder även lågkolhydratkost som ett alternativ för patienter med fetma, säger Jonas Lindblom.
På längre sikt tycks effekten på vikten avta och skillnaderna mot andra dieter suddas ut. En förklaring är sannolikt att följsamheten avtar med tiden.
En trolig följd av SBU-rapporten är att sjukvården i fortsättningen mer aktivt kommer att erbjuda lågkolhydratkost till de patienter med fetma som så önskar för kortsiktig viktreduktion.
SBU-rapporten avser effekter på personer med fetma, med ett BMI över 30, främst vad avser vikt men även hälsa. Granskningen gäller inte samband mellan mat och ohälsa hos befolkningen i allmänhet.
Alla olika undersökta dieter leder till minskad vikt, vilket motiverar ett brett utbud av varianter av kostråd. Råd om strikt lågkolhydratkost har dock hittills varit väldigt ovanligt inom vården.
Fördelarna på kort sikt gäller både den måttliga lågkolhydratkosten, med ett kolhydratintag under 40 procent av det totala energiintaget, och strikt lågkolhydratkost, där kolhydratintaget ger högst 20 procent av den totala energin.
Den strikta lågkolhydratkosten leder dessutom, enligt analysen, på kort sikt till förbättrade glukosvärden för personer med fetma och diabetes, och till marginellt minskade triglycerider.
På lång sikt finns inga skillnader i effekt på viktnedgång mellan råd om strikt och måttlig lågkolhydratkost, lågfettkost, högproteinkost, medelhavskost, kost med låg glykemisk belastning eller kost med hög andel enkelomättade fetter. Råd om högre intag av mejeriprodukter eller minskat intag av söta drycker kan också leda till viktnedgång.
SBU konstaterar också att det fortfarande finns stora kunskapsluckor och att de långsiktiga effekterna bland personer med fetma är bättre dokumenterade för medelhavskosten än för andra koster, inklusive lågfett och lågkolhydratkoster.
LCHF-förespråkare: läkarna har fel
Efter att fem läkare igår slog larm om att LCHF-dieten kan vara farlig har debatten om fettet blossat upp på nytt. Martin Ingvar, professor i neurovetenskap, menar att statistiken som larmet baseras på är felaktig.
Fem läkare hävdade i går i en debattartikel att den så kallade LCHF-dieten kan orsaka förhöjda kolesterolvärden och därmed vara en bidragande orsak till stroke och hjärtproblem. De lutar sig på statistik som bland annat säger att allt fler unga kvinnor drabbas av hjärtinfarkter.
Martin Ingvar är professor i neurovetenskap vid Karolinska och har gett ut en bok om kost och hälsa.
Han menar att ökningen av hjärtproblemen har pågått sedan 90-talet och inte kan förklaras med den senaste tidens mattrender.
– Ökningen är snarare en följd av att man misslyckats med antirökkampanjer. Cigaretter i kombination med östrogen och övervikt är ingen bra pryl, säger han.
Han menar att den medicinska professionen borde inta en ödmjuk hållning till vad folk stoppar i sig.
– Vi har medverkat till att folk äter lightprodukter som innehåller en massa korta kolhydrater. Drickyoghurt som marknadsförs som nyttig kan innehålla lika mycket socker som en läsk.
Han håller med de fem läkarna i mycket av det de skriver, men inte när det gäller fett och kolhydrater. Enligt Martin Ingvar äter vi i dag så mycket kolhydrater att vi blir metabolt störda vilket leder till högt blodsocker och diabetes.
– Om man äter så mycket kolhydrater som Livsmedelsverket rekommenderar blir man hungrig. Man blir hungrigare av kolhydrater och mättare av fett. Vill man reglera sin vikt ska man minska på kolhydraterna och öka på fettet, säger han.
Det viktigaste är att man inte köper förpackningar med fler än två eller tre e-nummer utan lagar mat från grunden.
Läkaren Andreas Eenfeldt driver en blogg om kost och hälsa och han håller med om att statistiken presenteras på ett vilseledande sätt.
– De här läkarna tycker att LCHF är dåligt och det får de gärna tycka. Men studier visar på att den här kosten ger minskad vikt och förbättrade värden.
Men är det inte farligt att kolesterolvärdena ökar?
– Kolesterolvärdena kan öka av LCHF men det är främst det goda kolesterolet som ökar. Jag har många patienter vars blodtryck och blodsockervärde förbättrats av LCHF.
Andreas Eenfeldt menar att LCHF inte är nödvändigt för alla men att det kan ha positiva effekter för människor med övervikt, diabetes och högt blodtryck. Han poängterar att dieten inte går ut på att vräka i sig smör och bacon.
– Det handlar om att minska på socker och stärkelse och öka på fett som olivolja och smör. Man kan ersätta pastan och riset med mer grönsaker, inte mer protein, säger han.
För människor som kämpat med vikten i årtionden kan LCHF bli nästan en religiös uppenbarelse.
Andreas Eenfeldt
Fettdebatten väcker starka känslor och efter gårdagens debattartikel har många läsare hört av sig till SvD. Anders Eenfeldt tror att det beror på att mat är så personligt och konkret.
– För människor som kämpat med vikten i årtionden kan LCHF bli nästan en religiös uppenbarelse och de känner sig påhoppade när dieten får kritik. Men de allra flesta experterna är överens om att vi bör minska på socker och vitt mjöl, det är synen på det mättade fettet som varierar.
Staten mot LCHF-kyrkan
Ledare
Du kommer inte att motionera dig smal, du måste helt enkelt äta färre kalorier, skriver Stephan Rössner på Aftonbladet Debatt (14/7). Det är renodlad diettraditionalism. Kalorier in, kalorier ut. Simpelt! Andra kör på modernare läror som LCHF, GI, eller den nya flugan med två dagars fasta i veckan. Sedan grapefruktdietens och flygvärdinneditons tid har dieter kommit och gått, men fetman har bestått och ökat i omfång. Ingen och alla verkar veta vad vi ska matas med.
Vi människor vet däremot exakt hur vi ska mata alla upptänkliga sorters djur. Det spelar ingen roll om det är en noshörning, en ponny eller en späckhuggare. Och när alla tempelelefanter i södra Indien nyligen visade sig vara överviktiga, var det lätt ordnat att få dem att hitta matchvikten igen. Vi kan ge varje djurart rätt kost. Men vi verkar paradoxalt nog nästintill oförmögna att komma på vad vi själva mår bäst av att äta. Vi domesticerar världen, men oss själva verkar vi inte kunna tämja fullt ut. Vissa är dock mer tama än andra.
Men funkar inte olika saker för olika människor? Nej, med största sannolikhet är du inte unik. Äter du för mycket onyttig mat utan att motionera så växer bilringen. Det är inget att tappa dubbelhakan över. Vi är inte unika snöflingor, vi är gjorda av samma köttdeg allihop, och reagerar ungefär likadant på föda.
Det pågår en dragkamp mellan de olika kostlärorna. På ödesfrågan om de kommer att plocka bort en potatis från den 37 år gamla tallriksmodellen svarar en dietist på Livsmedelsverkets rådgivningsenhet härligt byråkratiskt: ”Det pågår en översyn av de nordiska näringsrekommendationerna. Vi måste invänta dessa resultat, och enligt det senaste budet tycks det inte vara klart förrän efter sommaren.” Att äta eller inte äta potatis, det är frågan.
Men skratta inte, potatis är allvarliga saker. De innehåller för Guds skull snabba kolhydrater! Auktoriteter som Rössner och Livsmedelsverket pratar om kalorier. Man ska äta allt, men med måtta, påbjuder de. Men de för en hård kamp mot kättarna som följer LCHF och GI, vilka nu har förlorat ett slag i kampen om folkhälsan. Livsmedelsverket har nämligen tolkat ett dekret från EU så snävt att matbutiker inte längre tillåts märka varor med LCHF eller GI, skriver Sydsvenskan (12/7). För att det ska tillåtas krävs att man vetenskapligt bevisar att dieterna ”gynnar folkhälsan”. Här har Sverige sin egen motsvarighet till Tea party-rörelsen i USA: Smör- och köttrörelsen. Alla religioner har kostregler, och i den svenska kostkyrkan ingår kolhydrater i den heliga treenigheten jämte protein och fett. Seså, ät nu er potatis, herr och fru Svensson. Spjärna inte emot.
Man kan bli kostateist för mindre. Men mat är mer än kost. Det är en källa till glädje och gemenskap. Motionera om du tycker att det är kul, annars inte. Överviktig? Ja, men en dag kommer vi ändå alla att dö. Livet är också till för att levas.
KÄLLA: SVD
